SoloCalcio 5 år – Hallå där, Christoffer Svanemar

SoloCalcio fyller fem år och redaktionen tar tillfället i akt och tar tempen på några profiler.

En person som var med tidigt från början är Christoffer Svanemar. Vi tog ett snack med Napoli-supportern om tiden på SoloCalcio, vart det har lett honom och om ett märkligt dubbelmöte som provade hans supporterskap.

– Jag var ju inte med och grundade SoloCalcio, men för mig var det jäkligt stort att få gå med. Jag såg upp till några av dem som var med och startade upp sajten, Thomas och ”Sia” kanske framför allt. Vi är ju inte så många som har ett italienskt lag nära hjärtat. Men man blir ju som en liten ankdamm och innan man kom in på insidan så stod man utanför och såg på med stora ögon. Så för mig var det väldigt stort. Men jag minns att jag var jäkligt stolt, vilket jag i och för sig är fortfarande, men där och då var det ett stort steg, säger Svanemar och fortsätter att berätta om hur det gick till när han klev in i SoloCalcio-familjen:

– Det var ganska tätt inpå starten, låt säga att det var ungefär ett halvår efter starten som jag fick in foten innanför dörren. Sen tog det väl ungefär en månad till innan jag klev in ordentligt. Men det var framför allt extremt lärorikt, något som har format mig som supporter i första hand men som journalist i andra hand.

Svanemar berättar att det var svårt för honom, som inbiten Napoli-supporter, att hitta engelska nyheter kring sin klubb och hela ligan i sig på den tiden. Arbetet inom SoloCalcio har gett honom kunskaper inom det italienska språket, men också bidragit med mycket erfarenhet inom journalistyrket.

– På den tiden när man inte blev matad med nyheter på engelska om den italienska fotbollen, så valde man ju när man hade tid och ork att sitta och översätta från italienska. Jag kunde ingen italienska alls på den tiden, men det blev att man satt med Google Translate och frågade om hjälp av andra som hade samma intresse som man själv hade. Det gör ju att jag idag talar hyfsad italienska och kan göra mig förstådd där nere. Jag kan även läsa artiklar idag utan att behöva översätta det och det har även hjälpt mig att skaffa vänner runt om i världen, som också håller på Napoli. Så intresset blir ju större när man förstår vad det är man sysslar med och hur stort det är. Så på så sätt har det ju hjälpt mig i supporterskapet framför allt, men i andra hand även som journalist.

Svanemar förklarar hur det brukade gå till när han skrev artiklar på SoloCalcio, och kombinerade det med sitt civila arbete. Han berättar också att tiden på sajten givit han nära vänner, men också chansen till att arbeta med något som han tycker om och alltid har velat jobba med.

– Personligen har det blivit mer än vad jag förväntade mig. För det har lett till att jag har lärt känna personer, som jag idag betraktar som några av mina närmsta vänner. Rickard Folcker var jag ju vän med sedan tidigare, men Thomas, ”Sia”, Jacob… det är vänner och personer som jag håller väldigt högt. Ur en social aspekt har det överträffat alla förväntningar, men också ur ett jobbmässigt perspektiv. För mig var det startskottet för vad jag gör idag. Jag jobbade ju på ett annat jobb, hos en mobiloperatör, där jag satt i telefon med kunder och skrev artiklar samtidigt och det är den sanna bilden av hur det har varit. Folk satt och undrade hur jag ens klarade av det. Så fort jag fick tid över, så satt jag och skrev artiklar på en sajt. Men någonstans har det ju tagit mig dit jag är idag. För innan SoloCalcio hade jag ju inte pluggat journalistik, jag hade inte jobbat med det på samma sätt så det var verkligen startskottet för mig. Det är tack vare SoloCalcio som jag är där jag är idag, även om det inte har varit en längre tid eller något att skryta med, så har det tagit mig en hyfsad bit på vägen och idag jobbar jag ju med det. Så jag har mycket att tacka SoloCalcio för det. För mig har det utan tvekan slagit alla förväntningar.

Under tiden på SoloCalcio var Svanemar med och startade upp SoloCalcio TV tillsammans med sin vän Rickard Folcker. Det ledde till att de bägge gjorde ett program i veckan där man sammanfattade veckan som gått inom den italienska fotbollen. Men han var också med och startade upp panelprogram, där den italienska fotbollen diskuterades tillsammans med gäster. Svanemar berättar hur erfarenheten från SoloCalcio TV har hjälpt honom i hans arbete idag.

– Det var ju också ett stort steg för mig, men även för min vän och parhäst Rickard Folcker och för hela sajten. Vi vågade testa grejer och även om det kanske inte flög, var perfekt eller kunde ha varit mycket bättre, så visade vi att vi vågade bryta ny mark som många andra inte vågade ta i. Hela projektet SoloCalcio är ju precis det, att vi vågade ta tag i något som många inte orkade med. Likadant var det med SoloCalcio TV. Sedan skulle jag vilja nämna supporterfokuset, där som är viktigt när man bevakar den italienska fotbollen. Vi hade flera personer som hade båda öronen eller åtminstone det ena mot asfaltet och supporterkulturen som finns där nere, som är unik på alla sätt och vis. Jag tycker att vi bidrog på ett bra sätt med det.

Projektet med SoloCalcio TV ledde även till en programidé som kallades SoloCalcio On Tour, där tanken var att man skulle visa upp de olika italienska städerna med allt vad det innebär ur fotbollsmässing synvinkel. Svanemar åkte ned och visade upp ”sitt Neapel” i ett program. Idag jobbar han med Destination Europa, som skulle kunna förklaras som ett 2.0 på SoloCalcio On Tour.

– Många utav oss åker ju ned till Italien så ofta vi kan. Min förhoppning med SoloCalcio On Tour var att vi skulle kunna göra något utav det. För mig var det viktigt, därför att enligt mig är inte fotboll något som pågår i enbart 90 minuter. För mig är det supporterskapet, staden, kulturen och så mycket mer som påverkar de där 90 minuterna på planen. Det tycker jag om att visa och belysa, så därför blir jag glad över att idag ha Destination Europa, som är lite ett 2.0 på det jag försökte mig på där nere i Neapel, med en risig, jättegammal GoPro-kamera. Nu är det en lite annan budget om man säger så. Men i stort sett detsamma, att visa allt som är runtomkring. Nu är jag ju objektiv här, men det finns få ställen som är bättre att göra det på än Neapel. Det är en stad som har fått ett rykte om sig och kanske var det därför jag ville göra det. För att det har ett rykte i Sverige som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Men jag ville visa upp en ordentlig, men sann bild av staden och nu gör jag det med flera olika städer.

Utöver Destination Europa, har Svanemar ytterligare två uppdrag som han jobbar med i dagsläget. Han berättar hur det har gått efter tiden på SoloCalcio.

– Efter SoloCalcio-tiden, klev jag in hos Viasat och jobbade med OS under hela sommaren 2016. Vi satt varje dag under hela Olympiaden och jobbade med det. Sedan fortsatte jag där under ett års tid och jobbade som webbredaktör och bevakade Premier League i första hand, då det är den ligan som ligger dem varmast om hjärtat. De har alla andra rättigheter också, men det var bra för mig att få jobba med andra ligor också än Serie A och Allsvenskan, som jag följer mest. Efter det har jag jobbat med Football Utd, där jag är ansvarig för content. Jag ansvarade inte så mycket för bettingen utan mer för själva innehållet. Sedan i våras kör jag också Destination Europa, vilket har lett till ett uppdrag hos Sportlib som heter FollowUs AIK, där jag följer AIK Fotboll väldigt nära inpå. Så jag har väl tre uppdrag som pågår just nu, så det är fullt upp.

De som känner Christoffer Svanemar, eller för all del följer honom på sociala medier, vet att han har både Napoli och AIK närmast hjärtat. För många personer är det otänkbart att hålla på två olika lag lika mycket. Men Svanemar berättar hur det har fungerat för honom.

– Jag är 100 procent båda två och det har aldrig varit något som jag har kompromissat med eller ifrågasatt. Jag förstår att det låter väldigt märkligt i mångas ögon. För ofta får man ju ett lag när man är liten och det brukar sedan vara det laget som man alltid håller på. Sedan brukar det dyka upp något mer när man är i tonåren. Antingen är det så att man håller på ett utländskt lag från början och sen kommer man på att man vill hålla på något lag på hemmaplan. Eller så är det tvärtom. Men för mig är det egentligen inga konstigheter. Jag fick Napoli ganska tidigt, när jag var fem-sex år gammal och då dem finns inom familjen så är det inget som jag har valt riktigt och börjat gilla dem efter att ha sett dem på TV. Det har framför allt inte varit något lag som har vunnit något under min livstid, eller då jag har följt klubben. För mig är det inga konstigheter. Det finns extremt många likheter mellan klubbarna. Dels är det att man har ganska hårdföra supportrar, men också att man har väldigt få vänner inom det egna landet. Nu har ju Napoli ett vänskapsband med Genoa visserligen, men med italienska mått mätt är det få. Det är också två klubbar vars supportrar håller huvudet högt och tror man är bäst eller vill vara bäst, vilken man i själva verket inte är. Så det finns en kaxighet inom bägge klubbarna som jag gillar, även om AIK:arna kanske inte skulle hålla med om den beskrivningen.

Hösten 2012 hamnade Napoli och AIK i samma Europa League-grupp. Det blev två oerhört märkliga matcher för Svanemar personligen. Han förklarar hur det var att uppleva de bägge matcherna på plats och hur känslorna gick under matchen på Råsunda, som också blev den absolut sista matchen som spelades på den anrika arenan.

– För mig var det den konstigaste fotbollsmatchen jag har varit på. Bara det att AIK åker ur Allsvenskan 2004, samma år går Napoli i konkurs och tvingas byta namn till Napoli Soccer. Åtta år senare möts man i en tävlingsmatch i en europeisk turnering och som dessutom blir den sista matchen som spelas på Råsunda, en arena som jag har vuxit upp på. Det var så många parametrar av surrealism att jag inte kunde ta in det. Jag var ju nere på matchen i Neapel och jag var på matchen på Råsunda också. Jag har aldrig känt mig så lite som en aktiv och passionerad supporter som i de två matcherna. Jag satt på långsidan på San Paolo och såg Edu Vargas göra hattrick på AIK och jag reagerade knappt när Napoli gjorde mål. Det var mer axelryckningar och applåder, men jag var inte glad över att Napoli hade vunnit och inte heller speciellt ledsen över att AIK hade förlorat. Det var mest stolthet och glädje över att det ens var möjligt att de två skulle mötas, så kort tid efter att man varit med om den största misären. Det var surrealistiskt på ett sätt som jag knappt kan beskriva.

Även om Svanemar inte längre tillhör SoloCalcio-redaktionen, berättar han att sajten är en del av hans vardag. Då han jobbar med fotbollsjournalistik, är SoloCalcio en sajt som han besöker dagligen och har nytta av i sitt arbete.

– Jag är där inne ofta. Framför allt är jag där inne när jag vill ha en bred bild av vad som är hetast i Italien just nu. För jag själv har fullt upp med att följa mina lag, framför allt med jobbet man har, så jag blir ju insnöad på det jobbet jag sysslar med just nu. Då har jag inte tiden att gå in på italienska sajter, som Calciomercato.com eller Tuttomercatoweb.com. För det pumpas ut artiklar där varje minut och man vet inte vad som är viktigast. Så vill jag snabbt, till morgonkaffet, veta vad som händer i Italien så går jag in på SoloCalcio. För jag vet att det är kvalitet och det är kvalitet som levereras av likasinnade. Så för mig är det rätt självklart. Det har ju verkligen blivit den italienska fotbollens hem i Sverige och det är bara så det är.

Svanemar är övertygad om att den italienska fotbollen är på väg tillbaka efter några svåra år. Han tror också att framtiden för SoloCalcio är ljus, av samma anledning.

– Jag tror att SoloCalcio går hand i hand med den italienska fotbollen. Det där går i cykler och kommer alltid att göra. Nu när vi ser att den italienska fotbollen är på väg tillbaka så tror jag att SoloCalcio kommer växa med den. Det är jag helt övertygad om. Det finns inga andra på samma nivå. Det vet både jag och alla andra, som någon gång har varit med i den gemenskapen. Jag vet hur mycket andra stora medier, tittar och tar nyheter från SoloCalcio och det är ett bevis på att man gör rätt saker. Det finns många som har varit på sajten och sedan tagit klivet ut och syns i TV-rutor och liknande. Det är också ett bevis på att SoloCalcio gör rätt saker. För man fostrar folk som kan gå direkt från SoloCalcio till ett mediehus och det är absolut inget som ska underskattas. Jag tror absolut inte att SoloCalcio har nått toppen, utan jag tror att den toppen kommer när den italienska fotbollen också förbättras. Det handlar bara om att fortsätta gnugga.

Svanemars sista upplyftande ord personifierar honom rätt bra. Alltid fylld med energi och alltid positiv. Samtidigt som vi snackade så exporterades den nyligen publicerade intervjun med Daniel Sundgren, som tvingades slänga in handduken i slutet av säsongen på grund av en blodpropp i lungan. Inte nog med att Sundgren är en viktig kugge i Svanemars AIK, utan det är också en nära vän.

– Man får kriga på, och hålla humöret uppe. Man vet ju inte vad det är än, så det är bara att kriga.

SoloCalcio 5 år – Hallå där, Nicole Amiri Fältlöv

SoloCalcio 5 år – Hallå där, Siavoush Fallahi

SoloCalcio 5 år – Hallå där, Jacob Gustafsson!

SoloCalcio 5 år – Hallå där, Stefan Jovanovic!

Kommentera artikel